Två bra saker:
1. Jag åker iväg till älskade New York nu
2. För att träffa pappa och Jennifer!!!!!!

Hur man har en riktigt dålig dag:

Man vaknar efter att ha sovit alldeles för lite.
Man jobbar 13 timmar.
Det regnar ute. (så man kan inte gå ut)
Man bestämmer sig för att göra svenska pannkakor till middag för att rädda dagen.
Pannkakorna fastnar i stekpannan och man påminns om varför man aldrig steker pannkakor på gasspis.
Man slänger ut hela pannkakssmeten. (jo, jag vet, vilket slöseri med råvaror)
Man bestämmer sig för att göra tacos.
Man gör tacos av 4 ingredienser (eftersom det är allt som finns i kylskåpet); tomat, sallad, ost och tacosås.
Tacoskalen bränns i micron.
Ungen vägrar äta mat.
Ungen vägrar dricka välling = kommer vakna mitt i natten och vara hungrig.

Bestämde mig för att göra ett allra sista försök med att rädda dagen och slängde ihop en Browniesmet. Ska smaka nu. Är det inte gott dör jag.

Slänger upp lite Söndagsbilder från Miami. Förlåt för att det bara blir gamla semesterbilder på bloggen nuförtiden, men jag vet (hoppas? tror?) att ni vill se dem. Dessutom händer inget spännande alls i mitt liv för tillfället, jag jobbar minst 10 timmar varje dag och när jag är ledig sover jag.

Hur som helst. På Söndagen i Miami gick vi upp supertidigt för att åka en fyra timmar lång bussresa söderut. Vi passerade alla Florida-Keys öar (ett gäng öar som är ihopkopplade med broar så att man kan åka bil genom alla) och stannade vid den sista. Då befann vi oss på/i Key West som är USA's allra sydligaste punkt. Jag har nu alltså varit allra, allra längst ner i USA.


Andrea. Vi stannade under bussresan för en välförtjänt Starbucksfrukost.


Vi gjorde ett till stopp och tog lite kort. Vem vill bada? (Notera att jag har på mig FLIP-FLOP. Köpte ett par för första gången på typ 8 år. De var så himla sköna?! Mina nya favoritskor.)


Sen var vi framme i Key West och Veronica posade med en kameraman.






Vi gick runt några timmar och tittade in staden. Så himla söt! Och ja, vi svettades ihjäl också. Det var så sjukt varmt.



Sen blev jag såhär glad för helt plötsligt befann jag och Andrea oss på en båt som åkte rakt ut i Karibien. Typ.

Vi skulle nämligen snorkla vid ett korallrev! Här är Andrea.


Här är jag mitt uppe i snorklingen. Mamma - vattnet var förresten så himla varmt att det typ inte ens svalkade när man var i.

Andrea + en sån båt vi åkte ut med.

Såhär glad var jag efteråt!! (Lite ledsen för att det var över dock).

Ledsenheten gick dock över rätt fort när jag och Andrea upptäckte att det serverades gratis Margaritas på vägen tillbaka till Key West! Vi är ju dock inte 21. Men vi flirtade lite med killarna ombord och sa att vi visst hade glömt våra leg. Eh. He. (De var supergoda).

Väl tillbaka åt vi Key Lime Pie som tydligen är känt för dessa öar. Hade jag totalmissat men tack och lov att Andrea hade koll för herregud vad gott det var.

Andrea, jag och Veronica. Vi avslutade våran tripp med att ta den turistigaste bilden av de alla. Såklart vid the Southernmost point. USA's allra sydligaste spets :)

Lördageftermiddagen i Miami. Vi kom tillbaka från Evergladestrippen rätt så tidigt under dagen så vi bestämde oss för att gå på en liten shoppingrunda och under kvällen blev det utgång. Visserligen en hemskt tråkig än men vi hade åtminstone kul åt det tråkiga.



Vi gick förbi Miami Ink och märkte oss för livet.

Jag och Veronica inne på Miami Ink. Vi dog av 2 saker; priserna och coolheten.


Sen tog vi våran första av sjukt många FroYo pauser under resan. Älskar FroYo.

Sen skulle vi gå ut. Det såg ut lite såhär när vi förpeppade på hostelet.



Och lite såhär i spöregnet på vägen hem. Så. Nyktert.

Och det var den dagen. Under natten sov vi ytterst få timmar för redan klockan 7 på Söndagen skulle vi iväg till Key West! Men det blir ett annat inlägg.

Jag vet inte om jag visat er förut, men det här är i alla fall Amanda. Hon är en sådan fin och bra människa som alltid går i strumpbyxor, gillar att fika och som pratar med skorrande R. Jag är så himla glad att hon flyttat hit! Idag räddade hon min dag, hade fett med ångest över att vara tillbaka i Philly efter Chicago och jag började inte jobba förrän vid 4. Men fin som hon är bjuder hon mig på världens godaste glass på Capogiro (de tillverkar sin egna glass i alla möjliga smaker) och sedan gick vi på en shoppingrunda och förundrades över hur fula kläder det tillverkas ibland. Blir de verkligen slutsålda eller har affärerna kvar dem i evigheter?


Amanda på Capogiro.

Chicago var verkligen en underbar stad. Men det enda jag kunde tänka på var att jag mest av allt vill ha det här:



Miami alltså. Vi betedde oss ju inte exakt som de gör i videon...

Denna vecka jobbar jag kortvecka. Har nämligen tagit en semesterdag på Fredag för redan Torsdagkväll åker jag och Veronica på våran efterlängtade Chicagotripp! Så kul! Vi blir borta till Söndagkväll och datorn lämnas hemma. Vi ska bo på hostel och titta in staden, mest. Det kommer bli awesome.

Annars lyckades jag skicka in ansökningarna till universitetkurser i vår. I tid, denna gång. Mest genus, psykologi och biologikurser. Egentligen känns det lite onödigt att sätta sig i skolbänken, men jag har detta som en liten b-plan när jag kommer hem. Fast Aimee har lovat mig gratis boende i Sydney gentemot att jag lär henne svenska. Känns ju rätt okej.

Och nej, har inte bestämt mig för att inte förlänga än. Jag velar alldeles för mycket. Har fått mejl om att bestämma flygdatum hem också. Måste.bestämma.mig. Kan dock avslöja att om jag förlänger kommer jag att flytta till en ny familj. Kerry och John är underbara men jag känner mig klar med bebisar och behöver något nytt och så vill jag gärna ha lite äldre barn.

Nu ska jag packa resväska för helgen. Och försöka få några timmars sömn innan jag börjar jobba igen. Känns fasiken som att jag jobbar dygnet runt när jag slutar så sent på kvällen att det enda jag kan göra är att gå och lägga mig. Sedan på morgonen hinner jag typ bara äta frukost och ha ett kort Skypesamtal innan det är dags för bebislek. Livet.Är.Så.Kul.

Och så blev det Lördag i Miami och vi tog bussen ut till Everglades på förmiddagen! Everglades är ett träskområde och en nationalpark där man kan se alligatorer om man har tur. Vi hade tur.

Jag, Veronica och Andrea.


Det såg ut lite såhär.


För att kunna se alligatorerna var man tvungen att åka airboat. Det var härligt.




Sen såg vi dem! De simmade preciiiis bredvid båten. Tydligen kunde de hoppa upp ur vattnet och in i båten om man hade otur. Men som sagt, vi hade tur.



Här är först jag, och sen Andrea och sen en dåligt ihopklippt film på när vi rejsade runt i träsket.

Sen visade de upp lite fler djur som finns i Everglades för oss.

Bland annat en typ nyfödd alligator.



Sen betalade vi 3 dollar för att få hålla i en alligator! :) Snacka om att suga ut pengar från turister...

Jag och Veronica shoppade lite.

Och äcklades.

Sen var vi tvungna att ta bussen tillbaka till Miami. Och hur eftermiddagen och kvällen var blir ett annat inlägg. :)

Titta vem jag och Amanda ska gå och se i November? Noel Gallagher! Jag är sjukt taggad! (kan tillägga att vi köpte dessa biljetter innan vi ens hade träffats i verkliga livet, fasiken vad jobbigt det hade varit om vi hade hatat varandra)

Annars är jag tillbaka i min vardag och jobbar mest hela tiden. Träffade dock Aimee för frukost idag, vi hade inte setts på två veckor, som jag saknat henne!

Eftersom att jag har sjukt många bilder från Miamiresan så tänkte jag att alla dagar skulle få ett eget inlägg, ungefär.

Jag tog flyget alldeles själv från Philadelphia tidigt på fredagsmorgonen eftersom Andrea och Veronica hade åkt dit dagen innan. Jag landade sedan i Miami tidig eftermiddag, virrade runt på flygplatsen (fast jag försökte se cool och självsäker ut så att jag inte skulle bli rånad/våldtagen/bortrövad) i någon timme innan jag hittade rätt buss som skulle ta mig till Miami Beach och mitt hostel. När jag efter ytterligare någon timme äntligen var framme på hostlet sov jag några timmar eftersom jag var megatrött och eftersom det regnade... (bra start liksom). På kvällen begav jag mig ut med kameran för att inspektera Miami lite, och senare på kvällen stötte jag ihop med två svenska killar som gjorde mig sällskap upp till Veronicas och Andreas hostel. Vi bodde nämligen inte på samma de första dagarna eftersom att deras var fullbokat... Det var i alla fall en fin, men lugn första dag i underbara Miami!



Flyger in över Miami. Jag hade turen att ha fönsterplats!

Att det fanns palmer överallt vägde liksom upp det faktum att det hade regnat + var blåsigt.


Miami beach. Vattnet var helt perfekt varmt. (och nej, det är inget folk på stranden eftersom vädret var piss.)

Och såhär sliten såg jag ut på kvällen när jag äntligen mötte upp Andrea och Veronica. De hade nämligen varit på Disneyland över dagen...

Och det var min första dag i en av världens bästa städer!

Under Lördagen var jag på min allra första amerikanska collegefest. Så himla roligt. Allt var verkligen som på film. Det var min fina vän Amanda och jag som for dit. Hon känner nämligen en kille, vid namn Sam, som pluggar på Penn. Och han tyckte ju att vi absolut var tvungna att uppleva hur amerikaner festar. Och som de festar...

För ytterst få bilder kan ni titta in på Amandas blogg (klicka!), men kameran låg mest i väskan och vi satsade på att uppleva istället för att dokumentera. Och lite såhär var det i text;

Vi träffades först på campus i Sam's "korridorsrum" tillsammans med hans roomates och lite annat folk från korridoren. Där pratade vi, spelade svensk musik (alla tycker tydligen att Sverige är bäst på housemusik) och drack ur röda plastmuggar. Efter några timmars väntan var det tydligen dags att gå ut. Och inte gå ut till en nattklubb, för ingen som pluggar är ju riktigt 21. Nej, vårat mål var ett av fratshusen där det tydligen skulle vara en sjukt stor fest. Frats är förövrigt killarnas studentförening, motsvarigheten till tjejernas sorority. Och himmel, vilken fest. Det måste ha varit över 200 pers där. Det första vi ser när vi kommer in i trädgården är ett bord fullt av jelloshots! Det var ju bara tvunget att prövas, gott var det också, smakade godis. Sen studsar det fram två svinfulla tjejer med någon jäkla spritflaska (har ingen aning om vad det var) och rent ut sagt häller ner innehållet i halsen på mig, Amanda och Sam. Efter det gick vi runt i folkvimlet ett tag, hälsade på folk, drack öl (om man inte gillar öl är man typ körd på dessa fester, finns liksom inget annat att bli full på om man inte tar med sig eget) ur världens största glas från beercags. Sen helt plötsligt ropar Sam att vi ska stjälpa i oss ölen fort som satan och springa ut. The cops are coming! Alltså, fatta, polisen stormade typ huset (som på film!) och eftersom alla är minderåriga får vi ju egentligen inte dricka... Så alla for ut, för att sedan gå några hus bort till nästa frat där festen liksom fortsatte. Även här drack vi alldeles för mycket öl, pratade med folk och dansade. Tills... polisen kom igen. Då for alla (japp, alla 200 pers) vidare till nästa frat och så fortsatte återigen festen på ett annat ställe. Själva festandet är så sjukt, men kul. ALLA dricker sig svinfulla (även jag och Amanda kan tiläggas), för drickat är ju gratis (det står fratshusen för). Och ALLA är dessutom så himla trevliga och roliga att prata med.

När vi kände oss klara (eller, eh, när någon bara vandrade iväg typ) gick vi tillbaka till campus och sov där. I 3 timmar. Idag är jag så sinnessjukt bakis. Dessutom gör min nacke ont, jag måste ha sovit helt knasigt (eller gjort något annat knasigt i dimman), så jag har i princip legat i sängen hela dagen. Och det ska jag fortsätta med. Men åh vilken kväll det var.

Behöver jag ens nämna att jag vill plugga i USA?

Efter lite mer än ett dygn hemma är jag i princip redan uttråkad. Vill. Ha. Miami. Har dock sovit och tänkt mycket, kommit fram till saker. Förlängning, ska jag vara ärlig så lockar det inte lika mycket längre. För hur mycket jag än älskar USA så måste jag jobba här. Jobba och vara minderårig. Inte kunna gå ut. Inte kunna göra vad man vill, när man vill. Under min hemskt fina och underbara semestervecka i Miami kunde jag verkligen vara mig själv. Jag kunde vara 20 år. Inte 15, som det oftast känns som att man är här. Visst har jag frihet men det är inte riktigt på samma sätt.

Men sen är det ju detta land. Och alla dessa bra människor jag träffar här. Igår hade jag taco- och vinkväll med Amanda och en ny tjej, Rebecca. Idag ska jag ta mig ner till stan och ikväll kanske, kanske jag ska på en collegefest. Imorgon vankas förmodligen New York. Jag flänger och far. Och jag älskar det. USA är ju så grymt bra.

Ibland är världen bara så himla sjuk.

Är hemma. Vill inte vara hemma. Vill vara i Miami. Har snittat på ungefär 3 timmars sömn per natt (morgon) i en vecka, så nu ska jag ta och sova. Länge. Har dessutom huset för mig själv några dagar för min värdfamilj bestämde sig också för att fara på semester. Så. Skönt.


Jag och Veronica framför bästa polisbilen i Miami Beach.

Jag lever for tillfallet livet i Miami Beach, Florida, tillsammans med Andrea och Veronica. Det ar fest dygnet runt och vi bor pa varldsmysiga hostel med konstiga men skona manniskor. Har dessutom hallt i en babyalligator idag. Lamnade min egna dator hemma for jag tankte verkligen bara slappa sa kan inte posta bilder forran jag kommer hem, befinner mig just nu i Apple-butiken och snyltar pa deras MacBook. Men jag har det varldsbast. Hoppas ni ar avundsjuka. PUSS.

Nu sjutton tar jag semester i vecka! Tänkte flyga (med mina knarktabletter) mot lite varmare breddgrader och skjuta fram hösten lite till. Ska försöka uppdatera när jag landat om var jag befinner mig. Annars hörs vi när jag kommer hem igen. So long!

För några dagar sen gick vi till Franklin Square under eftermiddagen. Det är en park mitt i stan där de har en karusell, minigolf i sann Phillyanda, en stor fontän och en lekpark. Där stannade vi en timme eller två innan det var dags att vända hemåt. Avery är så söt för hon försöker verkligen leka med de andra barnen fast hon varken kan prata med dem eller springa ifatt dem. Förövrigt har de redan Halloweendekorerat parken med pumpor och spindelnät. Tusan vad Halloween börjar tidigt här. Man märker verkligen vilken stor högtid det är.

Igår var jag i alla fall klok nog och klädde mig varmt. Använde till och med jacka för första gången sedan i April/Maj. Jag jobbade hela dagen och sen under kvällen mötte jag upp Amanda för lite glass i Old City. Vi testade att gå till Franklin Fountain, som ska ha bästa glassen i stan. De tillverkar den själva och så. Och himmel vad god den var! För en gångs skull var till och med våfflan jag fick den i god. Jag brukar ju annars inte tycka om våfflan alls utan beställer i princip alltid glass i bägare. Efter lite prat om det ena och det andra tog jag en lång promenad hem. U-N-D-E-R-B-A-R-T. Friska höstvindar och sådär lagom kyligt i luften.

Igår, Söndag, var det den allra första höstdagen. Temperaturen ville inte stiga över 9 ynka grader på hela dagen. När man är van vid 35 är det verkligen svinkallt. Jag var i princip ute hela dagen och hade inte kläder efter väder. Var länge sedan jag frös så sjukt mycket.

Det var dock en fin dag i alla fall. Jag steg upp tidigt, tog tåget ut till Veronica och sen åt vi brunch med några andra tjejer. Efter det åkte vi ut till Ridley Creek State Park och tittade runt och fotade. Sen hängde vi en stund på Starbucks och värmde oss och efter det begav vi oss till Veronicas Au Pair-möte. Vi åkte "höskrinda" (mer som en hövagn) och plockade pumpor! Så nu har jag en pumpa i mitt rum.

Och som ni märkte blev det inget hikande. John och Kerry kanske ska ut nästa helg istället. Jag som var pepp! Annars är jag pepp på den där grejen jag ska göra. För den blir av. Snart. Exalterad!


Frukost! Veronica och Marti.





Ridley Creek State Park.

Jag och Veronica.

På farmen där vi plockade pumpor hade de redan Halloweendekorerat.

Marti och Michaela.

Jag blev exalterad över majsfält på höturen.

Sen plockade vi pumpor!!


Min och Veronicas pumpa.


Jag och min pumpa <3

Lördagmorgon. Jag börjar jobba vid 3 idag, jobbar sen hela kvällen fram tills läggdags, för mig alltså. Avery lär (förhoppningsvis) somna några timmar innan.

Igår var jag ledig och spenderade dagen med bästa Veronica. Vi besökte hennes college (vill också!) och sen åkte vi ut till King of Prussia. Vi smidde även planer för slutet av nästa vecka, men det verkar som att planerna eventuellt inte riktigt blir av för min del. Känns verklien som att världen är totalt emot mig gällande det. Men vill, vill, vill! Och ja, jag tänker vara hemligthetsfull tills jag får reda på om det blir av eller inte. :)

Annars försöker jag hitta tid till att rensa bland alla bilder från Niagarafallen. Tanken är ju att ni ska få se lite mer än den där filmen. Men det är så sjukt många bilder och jag har så sjukt lite tid. Plus att jag är sjukt dålig på att rensa och välja ut några bilder.

Annars är jag ledig imorgon också. Har dock inga planer för dagen. På något sätt är alla jag känner här upptagna denna helg? Kul, liksom. Nåja, Kerry och John skulle eventuellt ut och hika. Jag fick följa med om jag hade lust. Annars hade Veronica något Au Pair-möte där de typ skulle åka höskrinda. Funderar på att joina. Jag och Veronica är inte i samma Au Pair-grupp, än mindre åker vi med samma organisation. Men vi har ju hittat varandra här i usa ändå, och det är jag sjukt glad för!