Vad man bl.a. hinner med i usa under ett år om man har tur.
Fick en kommentar om att lägga upp den slutgiltiga listan. Ärligt talat så talar inte denna lista så bra om just mig, då jag velat göra (och gjort) en massa andra saker som jag varit mer intresserad av än vissa punkter som står på listan. Men nåja, lite har jag ju i alla fall hunnit med under mitt år. Så här är den. Det i fetstil är alltså det jag gjort.
1. Åka upp i Empire State Building
2. Beställa det största som finns på McDonald's.
3. Se en kändis
4. Gå på en riktigt stor konsert (vet inte vad jag själv tänkte mig som stor, men såg ju Noel Gallagher och det var fullsatt och så otroligt braaaaaaa!)
5. Gå på hemmafest och bli bjuden på dricka ur röda plastmuggar
6. Titta på en amerikansk fotbollsmatch med hejande cheerleaders (nej, lade pengar på annat istället. Men såg basket och hockey och det är jag nöjd med.)
7. Äta på Cheescake Factory
8. Åka gul taxi i New York
9. Gå till kyrkan
10. Åka skridskor utanför Rockafeller Center (så. jävla. lång. kö. och. fett. dyrt.)
11. Besöka puben som HIMYM-puben är inspirerad av (varför stod denna ens med på listan? jag försökte aldrig ens gå dit.)
12. Fira Thanksgiving och äta så att min mage sprängs
13. Fira Halloween (hade ju min familj på besök då. Gjorde dock en Jack-o-lantern och gav godis till barn som knackade på dörren.)
14. Fira en riktig amerikansk jul
15. Besöka minst 5 delstater
16. Äta Frozen yogurt
17. Smaka peanutbutter-jelly-sandwich
18. Besök en riktig amerikansk håla i mitten av landet
19. Äta på ett ställe där inredningen är målad i pastellfärger och påminner om 50-talet.
20. Besöka campuset på någon av Ivy League skolorna
21. Uppleva New York i regn, utan paraply
22. Springa upp och ner i backarna i San Francisco
23. Rida western-ridning med cowboyhatt i Texas
24. Campa kring och paddla i Mississippi River
25. Prata svenska med någon ättling till en utvandrare i Minnesota. (Inte i just Minnesota dock, men tycker det räknas i alla fall.)
26. Vara sömnlös i Seattle
27. Se en show på Broadway
28. Slappa en eftermiddag i Central Park
Emil + kanelbullar + apelsinjuice.
Emil kom förbi ikväll med ett gäng kanelbullar och lite apelsinjuice. Fast det bästa var ju ändå att själva Emil kom. Kunde inte tro att vi inte hade setts på över ett år. Så himla knasigt, och så mycket som hänt under året. Bra kväll.
Imorgon åker jag till Dubai en vecka. Och tanken är väl att denna blogg ska slutas skrivas i efter det någon gång. Den heter ju ändå aupairellie. Och någon Au Pair är jag ju inte längre. Tänkte dock skriva fram till att jag har min fest nästa vecka, för när jag haft den känns det lite mer som att jag kommit i mål. På riktigt.
Hur många är förresten intresserade av att se bilder från San Francisco? Har så himla många därifrån att jag dör lite.
"I don't look like that and I don't desire to look like that"
Sånt som är så himla viktigt. Om hur kvinnor och flickor framställs i media och reklamer. Med andra ord, hur otroligt objektifierade vi är. Återigen, vad lever vi i för sjuk värld?
Good Bye Brunch.
Söndagen innan jag åkte till San Francisco hade jag hejdåbrunch med min värdfamilj. Världens kanske bästa, fast på samma gång sorgligaste, brunch. Vi hade bokat bord på Moshulu, som är en väldigt fin restaurangbåt som ligger i Delaware river. Det var en så himla konstig känsla att veta att man åt mat med dem en allra sista gång, men vi hade det fint. Kan fortfarande inte fatta att ett helt år har gått. Wow.
Avery var med, finklädd i bästa klänningen!
Min förrätt. Var typ mätt redan här.
Huvudrätt - kanske de godaste våfflorna jag någonsin ätit.
Och så lite efterrätt på det. Godaste Créme Bruléen jag någonsin ätit + chokladdoppade jordgubbar och marshmallows.
<3
Chokladfontänerna vid efterrättsbordet.
Och här är jag och bästa Avery utanför båten och restaurangen. Åh.
Hej Sverige!
Har vaknat i min säng efter att ha sovit 14 (!) timmar. Är i Nyköping. På bagaregatan. Utanför är det massor med snö på marken och termometern säger att det är minus 2 grader. Celsius.
Jag är i Sverige. Home, sweet home, Sweden.
Det känns fint. Det känns också som att jag aldrig har varit härifrån. Allt ser precis ut som när jag lämnade lilla Nyköping. Men jag vet att jag har varit borta och jag vet att jag inte är densamma som när jag lämnade detta land. Och det är viktigt att inte glömma bort, tror jag. Det sista jag vill är att falla tillbaka i samma gamla vanor igen. Nej, nu är det nytt, nytt, nytt som gäller. Börjar med en rensing av min kära garderob, tänkte jag. Fy satan vad myket kläder jag har. Skäms. När jag tvättat allt ska ni få se hur mycket jag köpte där bort i USA.
Att landa på Arlanda igår var surrealistiskt. Skyltarna var på svenska, folk pratade svenska, folk sa inte ursäkta när de stötte emot mig (hatar redan svenskar). Och när jag såg min familj stå med världens bästa välkomsskylt och Bella, underbara, raraste ungen, kunde jag inte hålla tårarna borta längre. Föll ihop på golvet på flygplatsen i en hög tillsammans med henne. Sen satt hon klistrad på mig resten av dagen.
Idag, under min första riktigt dag i Sverige på ett helt år, ska jag inte göra så mycket mer än att packa upp mina resväskor. Det, och ta en promenad genom ett vintrigt Nyköping. För första gången på ett år.
Hej Sverige!
Sitter här på sängen tills du ber mig att gå hem.
Fredag. Veronica har hjalpt mig att packa idag. Det har gatt skit. Eller, hon var hemskt duktig och vek ihop alla mina klader och organiserade sa som bara hon kan gora. Men, efter att ha slangt bort ytterligare en massa skit, har jag fortfarande overvikt. Vet inte riktigt hur jag ska losa situationen langre. Far kanske betala lite for att skicka en lada med saker hem. Men ah. Ville undvika det eftersom att det ar sa dyrt. Och framforallt kanns det onodigt.
Hur som helst. Sitter hemma hos Jonathan nu. Vi forsoker tanka ut ett bra stalle att ata pa, eftersom det ar min allra sista kvall i Philadelphia. Sen ar min plan att bli full och dansa bort all angest som jag har av att lamna detta stalle. Lamna alla manniskor har.
Hur som helst. Sitter hemma hos Jonathan nu. Vi forsoker tanka ut ett bra stalle att ata pa, eftersom det ar min allra sista kvall i Philadelphia. Sen ar min plan att bli full och dansa bort all angest som jag har av att lamna detta stalle. Lamna alla manniskor har.
Jag tanker knappt pa att jag kommer sitta pa ett plan mot Sverige imorgon. Ignorerar. Grater inte. Ar inte ledsen. Ar inte glad. Ar bara likgiltig. Vill vara nagot.
My last real Saturday in Philly.
I Lördags åt jag och Jonathan brunch klockan 2 på eftermiddagen. Det råkade bli så. Hehe. Lite dels för att alla brunchställen har så jäkla lång väntetid på helger och lite för att vi var tvungna att ta oss downtown. När vi var alldeles för mätta och belåtna bestämde vi oss för att besöka Franklin Institute. Det är ett naturvetenskapligt museum i stan. Tänk lite Naturhistoriska riksmuseet i Sthlm, fast mindre och mer för barn. Väldigt mycket för barn. Nåja, naturare som både jag och Jonathan är hade vi kul där i alla fall. Sen blev det kväll och dags för middag och sen hyrde vi filmen Contagion. Den var inte lika bra som jag trodde att den skulle vara. Men det gjorde inte så mycket.
Jag kunde inte bestämma mig om jag ville ha scrambled eggs eller pannkakor... Så jag tog båda! :)
Var såhär glad över det tydligen.
Vi gick igenom jättehjärtat på Franklin Institute.
Vi tittade på tåg.
Här spelar Jonathan ett jättesvårt spel.
Sen promenerade vi genom hela Philadelphia hem till hans föräldrar. De bor såhär. Man måste ha passerkort för att komma in. HEHE.
Sen åt vi middag på finaste restaurangen. Jag sympatiåt (var fortfarande mätt efter brunchen) den godaste pastan någonsin.
Jonathan.
En matig Fredag.
I Fredags hängde jag med Jonathan nästan hela dagen. Det var soligt fast kallt så vi försökte hålla oss inomhus så mycket som möjligt. Inomhus betyder ofta att man äter. Så ja, det var typ det vi gjorde hela dagen. Åt.
Först åt vi supergoda cupcakes i Rittenhouse Square. Choklad och kokos. nomnom.
Fikapaus på hans favoritfik med finaste kopparna.
Åt dumplings och annat gott på kinarestaurang på kvällen.
Man fick te till. Kändes amerikanskt. Fast antar att det var kinesiskt?
Delade på en ihopmixad glass till efterrätt.
På knäppaste och ganska så bra glasstället. (inget slår ju dock Capogiro.)
Här är han förresten, Jonathan.
Och sen avslutade vi kvällen med att dricka vin. Här är jag cool med vinglas och Penntröja.
365
365 days in the US today. One year. I made it!
The Golden Gate Bridge.
Befinner mig just nu i San Francisco. Satte mig på ett flyg tidigt, tidigt imorse, efter ca 3 timmars sömn, som tog mig tvärs över Amerika. Älskar redan staden, den är så fin, bara. Gick mest runt på gatorna idag för att kolla in allt. Hamnade vid Pier 39 av en slump och gick vilse i Chinatown. Kanske inte så konstigt eftersom det är världens största utanför kina.
Har det bra. Har smugglat in mat på mitt hostelrum, tydligen får man inte äta här? Bullshit, säger jag. Imorgon ska det tydligen regna, vilket jag tycker betyder shopping och ett besök på den kända chokladfabriken. Förresten går det att överleva utan mobil. Är kanske liiiite läskigt då jag vandrar runt här alldeles själv, men alltså. Äsch. Min enda fundering är hur jag ska vakna imorgon utan något alarm? Kan man ställa alarm på datorn? Jag har ju alldeles för lätt att sova alldeles för länge, som några av er kanske vet...
Golden Gate Bridge. Min vy tidigare idag.
avskedspresent.
Vi åt brunch och jag grinade.
PANIK.
Måste lämna ifrån mig min mobil idag. Nu. Typ. PANIKEN. Jag kan ju inte överleva utan en mobil? Vet liksom inte hur man gör. Kommer sitta på Starbucks med min dator hela tiden. Fan. Det är nu jag verkligen får ångest över att jag lyckades tappa bort min svenska mobil på nyår. Den hade liksom hjälpt lite. FUCK.
När man slutat vara Au Pair.
Lika fort som min arbetsdag började, kändes det som att den tog slut. Jobbade i typ 2 timmar? Eller jobbade längre men Avery sov middag sjukt länge. Haha. Ibland har man det bra. Nåja. Nu är jag officiellt ingen Au Pair längre. Vet inte riktigt hur jag ska känna. Ska i alla fall iväg nu och träffa Amanda för middag på Olive Garden (italienskt ställe där de har dem bästa breadsticksen!). Senare ikväll ska jag nog träffa Jonathan igen. Åh, ledighet. FRIHET.
Ellie ♥ Avery
Idag är min sista arbetsdag. Vill. Inte. Nu ska vi gosa i soffan hela dagen.
How big is Avery?
Idag har jag tvättat, tvättat, tvättat, städat och burit upp alla mina saker till gästrummet som ligger två våningar upp. Känns som att jag varit på världens träningspass. Avery har typ sovit hela dagen... skönt. John kom hem nyss också så jag fick sluta några timmar tidigare. Ska fara iväg till Jonathan nu och utnyttja ledigheten! Gah, imorgon är det min sista arbetsdag!?
Take me out.
Nu är alla mina saker, efter mycket om och men, nerpackade i två resväskor. Jag har städat rent hela mitt rum och mitt badrum. Idag flyttar jag nämligen ut från sovrummet som har varit mitt i ett helt år. Flyttar dock inte från huset riktigt än, tar bara mitt pick och pack och flyttar in i gästrummet några dagar. Den nya nannyn kommer nämligen på Lördag och hon ska ha mitt rum. Som inte är mitt längre. Misstänker att jag har fet övervikt på mina resväskor, får försöka lösa det. Jag fattar verkligen inte hur jag kan ha så mycket saker? Jag kom hit med 1 resväska + handbagage och flyger hem med 2 väskor + handbagage. Plus att jag har skickat hem så in i helvetes mycket saker redan med pappa, Jennifer och Frida. Nåja, får väl sitta på flygplanet med 3 jackor eller nåt.
Just nu...
January 31st 2012.
Idag jobbar jag sammanlagt 15 timmar. Peppen på det. Klagar dock inte, försöker suga ut det sista jag kan ur min lilla bebis och går runt och kramar henne hela tiden. Tror hon gillar det sådär. Däremot tyckte hon att det var kul att bara sova en timme idag och vara tjurig hela eftermiddag för att hon sovit för lite. Smart unge, det där... Lyckades dock få henne att sova nu igen, och jag borde egentligen passa på att packa ner mitt rum. Men. Det. Är. Så. Tråkigt.
Annars har jag gått utan jacka idag då det har varit 17 grader och supersoligt. Älskar vädret alltså.
Avery.
HEJ.
<3
En helg fylld med choklad, lite festival och ballerinakakor.
Spenderade hela helgen med Jonathan. Han är en amerikan som pluggar på Penn här i staden. Vi åt världens godaste pannkakor till frukost på Lördagen, promenerade i Fairmount Park, ramlade in på en minifestival där New Found Glory spelade, drack öl, gick till biblioteket och jag hittade Ballerinakakor i mataffären i University City. Bra helg. Lite såhär såg det ut också:
Tydligen finns det massa hemliga meddelanden på vissa övergångsställen i Philadelphia (och i resten av världen).
Vandrade förbi universitetens båthus.
Det var så sjukligt mycket (och snygga) folk på festivalen vi ramlade in på.
Det fanns en rutschkana!
Jonathan när han smakade: They taste so Swedish! Jag smällde i mig resten på typ 30 min.
Denna katt bor i en bokaffär. Älskar't.
Dör på hur fint biblioteket därute är.
Nobody said it was easy, no one ever said it would be this hard.
Packar.
Visst var det svårt att lämna Sverige för ett år sedan, men de känslorna är ingenting mot vad jag känner nu. Då visste jag att efter ett år skulle jag stå på svensk mark igen och få krama om alla finisar därhemma. Men nu då? När kommer jag få stå på amerikansk mark igen och få krama om alla finisar som jag tvingas lämna kvar här? Ovissheten dödar mig. Jag vill inte åka hem. För detta är mitt hem. Det har varit mitt hem i ett helt år. Jag vill lägga armarna i kors, stampa med fötterna och skrika vill inte vill inte vill inte.
Men jag kommer åka. Och det kommer nog bli ganska bra tillslut.
Google makes me smart, photoshop makes me beautiful.
Bara en liten tankeställare en fredagkväll då jag inte gör någonting. Är dock ledig i helgen och har hela uppbokad. Känns bra!
